Hej Hej
Det är inte lätt att sätta sig in den borgerliga regeringens logik. Den säger att skattesänkningarna gäller för alla, men de få hundralappar som låginkomsttagarna fått under åren, har ätits upp av höjda fackföreningsavgifter, a-kassehöjningar, sjukvårdsavgifter, höjda trafikpremier osv. Då om någonsin borde väl regeringen reagera på att 15% av Sveriges rikaste och mest välbeställda personer, får 80% av de totala inkomtskattesänkningarna. 64 miljarder kr...till personer, som varken behöver mer pengar för att klara sin vardagsekonomi, eller som kommer att investera Sverige ur krisen genom att öka sin konsumtion. Nej, dessa pengar läggs på hög eller investeras i aktier. Dessa personer har redan ett ekonomiskt utrymme för att köpa vad de behöver. De här 64 miljarderna hade varit mycket viktiga att behålla i statskassan för att kunna bedriva en aktiv arbetsmarknadspolitik, skapa fler utbildningsplatser, tidigarelägga investeringar i nödvändigt fastighetsunderhåll-bostadsproduktion-järnvägssatsningar mm. Det här är skillnaden på svensk höger och socialdemokratisk politik. Vi vill investera i människornas möjligheter till omställning och aktiva arbetsinsatser. Arbetsmarknadsminister Littorin och regeringen, vill möjliggöra ett större sparande hos de absolut rikaste, för att öka klyftorna och få ett samhällsklimat där flera hundratusen människor tvingas till ett mycket långvarigt utanförskap.
Littorin var i det närmaste patetisk i morse på SVT. Han sa att han inte kunde trolla fram kunder till företagen. Nej, det är förvisso sant, men Littorin och regeringen kan via kloka investeringar i t.ex. offentlig sektor skapa utrymmen för att vårdpersonal, lärare mfl. inte behöver hamna i arbetslöshet. Littorin och hans regering kan tidigarelägga offentliga investeringar för att ge byggbranschen en nödvändig injektion så att det byggs i dessa tider. Det blir sannolikt också billigare på lång sikt att bygga nu, när priserna förväntas sjunka. Han hävdar att regeringen satsat 4 miljarder på arbetsmarknadsåtgärder och 2 miljarder i utbildningsinsatser. Sätt dessa pengar i relation till de 64 miljarder som ligger och tickar-växer på de rikaste människornas konton-aktier... dessa pengar hade fått en mycket mer aktiv roll för tillväxten, än vad som är fallet i dag. Läpparnas bekännelse från en passiv arbetsmarknadsminister gagnar ingen i samhället. Alla, utom de rikaste, blir förlorare. Vi förtjänar en regering som vågar och vill, inte en regering som sitter still och hoppas på mirakler.. till saken hör att regeringen måste låna 100-tals miljarder för att fortsatt hålla dessa skattesänkningar vid liv, för de rikaste.. det göms i den borgerliga pressen. Ingen talar om att vi går mot ett gigantiskt underskott - 135 miljarder 2010.
Nej, det måste till skattehöjningar för att alla ska kunna möta en framtid och utveckla en välfärd som håller samhällsjhulet snurrande. Sveriges regering har gett upp. Vi får slita ont fram till valet 2010, men då hoppas jag verkligen att väljarna gör processen kort och avslutar karriären för regeringen vars signum är - passivitet i motgång och misslyckandets ingenjörskonst i högkonjunktur...
Jag är så innerligt arg. Måste skriva av mig ilskan. Just nu är Sverige i ett vakum och vi måste få en ändrad färdriktning, för allas bästa.
Var förövrigt på ett intressant seminarium om föräldrastöd härom dagen. Fick också medverka i en politiker-föräldrapanel. Som förälder har man ett stort ansvar i dag. Många barn lider av psykisk ohälsa och vi föräldrar har allt svårare att tolka signalerna kring varför barnen mår sämre. Alla intryck från internet, mobilitelefoner, TV och övriga medier skapar ett ohälsosamt tryck på barnen och ungdomarna. Det är svårt att vara selektiv, både som mottagare och förälder. Hur kan vi föräldrar hjälpa barnen att sortera bland alla intryck. Hur kan vi föräldrar bidra med vuxenerfarenheter, när t.ex. en tjej tycker att hon minsann är för tjock, trots att hon har en normal kropp, samtidigt som internet och TV i rask takt erbjuder nya bilder och intryck kring den i de närmaste anorektiska smalhetens tecken. Hur kan vi som föräldrar hjälpa till att sätta gränser kring kränkningar via mobiler och internet. Lära oss signalerna på att barnen blir mobbade, när så mycket sker i ett nätverk som för många föräldrar är helt okänt. Vi måste givetvis bli bättre på att närvara när barnen/ungdomarna chattar, messar och twittrar. Vi måste ställa fler frågor kring aktiviteterna och lära oss mer om konsekvenserna. Vi måste också bli bättre på att förstå tekniken i de moderna medierna. Våga bejaka dem för att hjälpa våra barn/ungdomar med både frihet och gränsdragningar. Svåra frågor, men mycket viktiga.
En idé som väcktes från en rektor och mig, var att ha föräldramötet som ett sådant forum. I stället för att bara diskutera ordning och reda i klassen och kring skolresan, så kan man komplettera kvällen med en utbildning i t.ex. ovannämnda område. Då är alla föräldrarna på plats, och då får alla samma information och möjligheter till erfarenhetsutbyte. De skulle jag gärna bidra med extrapengar till som skolpolitiker.
Nåväl, frågorna består. Det finns en ny utredning kring föräldrastödet och regeringen satsar så minimalt som möjligt på att hitta bra projekt, 70 miljoner kr i hela Sverige, men man får ju vara glad för det lilla.
Vi syns i vimlet
Pyry
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar