Perjantai = fredag

Hej Hej

Gårdagens födelsedagstjej- Olivia, var aningen trött i dag. Lite snuvig, men glad för alla presenterna och gratulationerna. I dag ska hon ha sitt tjejparty. Minigolf först och därefter käk hemma med poolaktiviteter. Familjen är redo logisitiken är planerad. Albin sopar altanen. och blåser ballonger. Olivia blåser ballonger, pyntar och fixar.Christine börjar förbereda grillspetten och skjutsar till minigolfen. Jag förbereder grillen, dammsuger poolen, fixar dukningen och hämtar några av tjejerna eftersom alla inte får plats i en bil. Vi är sannerligen engagerade. Albin ska därefter hem till Alexander på kvällen, de har bjudit in både tjejer och killar till ett poolparty med grillspett, som slutar 22.30. Det är andra tider nu, förut slutade deras partyn runt 20.00..

Olivia party slutar dock 20.00, då får mamma och pappa vila...:-)

Jag grubblade en del kring Usain Bolt i går. Jag tror precis som Mattias Sunneborn, att karln säkert skulle sätta världsrekord på 400 meter också. Nåväl, vilken löpare, han har precis allt och mer därtill.

Ingen vidare kväll för Emma Green, det hade varit så roligt i fall hon tagit 1,99 och tampats med i toppstriden. Nåja, det är andra tider nu. Vi får säkert nya fixstjärnor framöver.

Som rubriken antyder, vill jag nämna lite kort kring min bakgrund. Jag flyttade till Sverige 1970. Mamma fick jobb som ingenjör på Sandvik och pappa fick också jobb lite senare på Sandvik som svetsare. Redan som femåring blev jag itutad av mamma att jag måste lära mig korrekt svenska direkt. Jag fattade naturligtvis inte då varför det var viktigt, men jag inser det nu med snart 40 års träning i det svenska språket. Det har varit min lycka när det gäller utbildning och arbetsliv, hade jag haft alltför mycket brytning, hade en barriär funnits med under hela uppväxten. Jag blir ofta påmind om detta, när jag träffar nya bekantskaper, va! är du finsk, du som pratar så bra svenska. Givetvis tar jag det som en komplimang, men det finns en baksida också. När jag var 15-16 år var mina "finskakunskaper" väldigt begränsade, jag blev tvungen att läsa in finskan på nytt på gymnasiet. Nu pratar jag vardagsfinska, klarar av en konversation, läser språket, och skriver lite torftigt. Varför berättar jag då det här. Våra barn har modersmålsundervisning. De kommer dessvärre aldrig att lära sig språket lika bra som jag och Christine. Vi talar alldeles för lite finska. Däremot har ju barnen nytta av ett till språk, inte minst med tanke på en framtida karriär. För mig har mina finska rötter blivit viktigare med åren, i ungdomen brydde jag mig inte så mycket numera är jag mer intresserad av både Finlands historia och människorna. Dessvärre tycker jag också att det fortfarande finns en jobbdiskriminering mot finländare, även om det är på marginalen. Jag korrigerar, mot personer med icke-svenska namn. Jag har blivit bortplockad från arbetsintervjuer pga. mitt namn, det vet jag eftersom jag skickat in mitt CV två gånger, ena gången med mitt namn, andra gången med ett påhittat namn. Det påhittade namnet fick en intervju...

Nåväl, nu vet du, jag kommer inte att flytta tillbaka till Finland, Sverige är mitt hemland. Jag trivs alldeles utmärkt och familjen har det bra. Däremot kommer jag att fortsätta lära mig mer om Finland. Precis som invandrare till andra länder som vill lära sig mer om Sverige.

Det är perjantai i dag. Solen skiner och i morgon är lördag. Håbo festdag vid centrum. Kom gärna och besök vår "S-monter" vid centrum. Jag lovar att bjuda på en kopp kaffe.

Vi syns i vimlet

Pyry